Del 3 Från självmordstankar och spådam till att finna kärleken

Nu hade det gått 6 månader sedan jag blev arresterad men jag mådde fortfarande psykiskt dåligt av att känna mig försvarslös. Med känslan av att inte vilja dö men att samtidigt inte vill leva så tog jag min långpromenad i nationalparken och satte mig vid sjön där alla fjärilar flög omkring varav en satte sig på min sko där jag satt och funderande över hur jag skall avsluta mitt liv. Jag blev för en stund glad och frågade fjärilen om jag väntar fängelse eller ej. Då flög fjärilen över till min andra sko och jag tänkte att nu måste jag få svaret. Jag sprang ut från nationalparken och så fort jag fick täckning på min mobil så ringde jag en spådam jag tidigare gått till. Hon sa att hon inte hade tid idag men hörde på mig hur ivrig jag var på att få veta om jag har något att leva för i livet. Spådamen sa att skyndar jag mig så kan hon avvara en halvtimme. Jag skyndade mig hem och satte mig på cykeln och cyklade snabbt dit.

Väl framme i hennes soffa så började hon först med sin pendel och därefter la hon korten. Jag satt där och var smått nervös över att galler och inlåsning skulle visa sig. Spådamen la ut korten och frågade mig vad min fråga är varpå jag svarade "har jag någon framtid?". Då svarade hon att min framtid är med en man med mörkt hår och två barn och plötsligt började jag tokskratta och sa att barnbiten är jag klar i livet så nu har något blivit helgalet. Hon såg att mannen skulle ha mörkt hår och att jag kommer att träffa honom inom kort. Jag frågade därefter om hon såg något negativt inom detta år och det gjorde hon inte. När spåtiden var ute så frågade hon vad som hade hänt och jag berättade gråtandes om allt. Hon gav mig en varm kram och frågade om hon fick bjuda mig på ett glas vin i restaurangen nedanför och jag tackade ja.

Väl framme på restaurangens uteservering så kändes det plötsligt som en härlig och glädjefull dag. Jag som alltid går ut sminkad i klänning och högklackat satt nu på en småsunkig krog osminkad bakom solglasögon i en tunika och med flipflop. Trots det så omringades vi av alla män vid vårt bord. Alla var supertrevliga och positiva och vi fick en väldigt pratglad kväll tills jag såg att det börja mörkna och kände att det var dax att cykla hem. En av männen följde med mig till cykeln och frågade om han fick ta mitt nr så vi kan ta en powerwalk en dag. Plötsligt stelna jag till och tänkte att nej det är fel att bjuda in en man i mitt liv nu när jag sitter i klistret så jag svarade bara kort "Tyvärr kan jag inte dejta ngn man då jag ska in i fängelse utan sök dig till en strulfri kvinna istället". Fort på cykeln därefter då han svarar "jag ska också in i fängelse". Jag stannar snabbt cykeln och plötsligt ville jag veta allt om denna man så vi tog en långpromenad och vi delade varandras historia och sa sedan farväl och han fick mitt mobilnummer när vi skildes åt.

Här blev första mötet till det som spådamen såg i sina kort. En mörkhårig man och två barn.